Jag är inte som alla andra pastorer. Jag har inte ledig måndag. Det är som en oskriven regel och helig lag att man som pastor ska vara ledig på måndagar.  När jag började jobba här i församlingen försökte vi pussla ihop veckan med fruns jobb, skola och dagis. Utgångspunkten var att måndag är ledig dag för mig. Efter lite trixande kom den revolutionerande tanken: jag kan vara ledig en annan dag än måndag! Det landade i att fredag blev den lediga dagen istället.

Tänk vad lätt det är att låsa tanken vid något bara för att det alltid varit så och att alla andra gör så. Det mesta går att ändra på om man bara vågar tänka lite nytt. På söndag avslutar vi predikoserien om ”En Församling” och då är ämnet just förändring. Hur är man en församling som lever i förändring? Aaron Thompson predikar och Göteborg Gospel sjunger. OBS! Ingen söndagsskola! Själv befinner jag mig i Karlstad på kyrkokonferens hela helgen.

I helgen som gick stod vi utanför ICA Nära och var en del av firandet. Affärsägaren firade 10 år. Många deltog i Handla för Andra och imorgon kör jag ca 30 kassar med mat till de som inte har samma möjligheter att handla mat. Inköpslistor kommer fortsatt att ligga i affären så det är bara att handla på och lämna kassen i affären.

Till sist vill jag uttrycka ett stort tack för allt stöd, tröstande ord och blomma som församlingen har gett oss som familj denna första vecka efter min mammas bortgång. Vi tar som familj en dag i taget och nästa anhalt i processen är begravningen. Livet är en gåva så ta vara på det och lev generöst.

/Peter

[webmaster: Ursäkta, men detta borde ha publicerats i måndags.]

Att låta livet vara texten

Jag har flera gånger och i olika sammanhang sagt att livet behöver vara texten. Att vi som församling behöver öva oss i att dela livet med varandra. Tron är inte främst en text i en bok vi diskuterar utan ett liv vi lever tillsammans med varandra och Jesus.

Min text det senaste dygnet har varit väldigt omtumlande. I söndags kväll fick jag följa min mamma till livets yttersta gräns och där släppa taget. Efter ett snabbt förlopp efter en cancerdiagnos gav kroppen upp. Att vara fem syskon i ett sådant läge är en stor tillgång. Relationer bär och fördelar bördan. På vilket sätt är då tron en tillgång? På ett plan kan tron på Jesus i ett sådant här läge bli en börda. Om Jesus har all makt – varför helar han då inte? På ett djupare plan ger tron kraft att förlika sig med döden. Inte att jag accepterar eller ger upp men att jag innerst inne tror att döden inte kommer att få sista ordet. Två lager av tron utkristalliseras. Den som ligger lite mer på ytan och den som utgör något sorts grundskikt.

På lördag [webmaster: 4/5] har vi planerat att åter igen stå utanför ICA Nära Fiskebäck för att möta de som handlar och inbjuda till att vara med i ”Handla för andra”. Denna gång är planen att vi även ska bjuda på en kopp kaffe för att öka motivationen för att stanna och prata. Vi behöver bemanna två pass med minst två personer (kl 11-13 och 13-15) samt någon som kokar kaffe och fyller ett gäng med termosar. Hör av dig till mig (0734-29 04 93) om du kan vara med. Erfarenheten från förra gången är att man får många goda möten och samtal och givetvis har vi beställt strålande väder!

/Peter

I söndags hade jag flera korta möten och samtal. I vimlet säger man hej och frågar hur det är. Några meningar utväxlas och sedan vidare till nästa korta möte. Söndagarna i kyrkan är vanligtvis inte platsen för det nära och kvalitativt goda mötet. Däremot har man möjlighet att göra många små möten – kvantitet. Ett av dessa korta samtal i söndags har dröjt sig kvar. Personen sa något ovanligt. Han sa inte som man oftast säger: ”-Det är fullt upp med allt.” Istället hann jag uppfatta att han och hans andra hälft hade gjort en rejäl rensning i sina kalendrar. Gjort medvetna val, strukit och prioriterat. Detta hade lett till en kvalitetshöjning av livet. Denna korta information väckte nyfikna frågor som jag aldrig tog mig tid att ställa. Vad hade strukits? Hur hade man prioriterat? Det korta samtalet utmanade mig. Jag tror att det är just så en församling är tänkt att fungera. Att vi får utmana och inspirera varandra till bättre fungerande liv.

I lördags var det premiär för samlingen 19:01 som har underrubriken ”Tonår för vuxna”. De jag har mött som var där har med stor glädje och inspiration berättat om räkmackor, lovsång och att Gud talade. Jag tror bestämt att detta kan ha varit starten på något som kommer att fortsätta i höst, så håll utkik. Denna vecka ska jag åter upp till Stockholm för att bli en godkänd GF-pastor. På torsdag ska vi få möta kyrkoledaren Lasse Svensson och möjlighet att ställa frågor. Om det är så att du sitter på någon sådan spännande fråga så hör av dig till mig så tar jag med även den.

Till sist vill jag meddela att havsöringssäsongen för oss sportfiskare har kommit igång. Förra helgen landades en 52 cm lång silverblank skönhet som blev kvällsmat och i lördags fastnade ytterligare 4 st på kroken men sattes åter för tillväxt. Det är livskvalitet!

Med önskan om en välsignad vecka!

Peter

Dagen efter

Idag är det dagen efter att vår församling har tagit ett beslut i en fråga som bearbetats i snart 3 år. Att församlingen hade skilda uppfattningar i frågan visste vi alla om och nu när beslutet är taget har inte det faktumet förändrats. Vad som är förändrat är att vi nu behöver hitta en väg framåt som hel församling. Oavsett hur man röstade i frågan delar vi nu alla ansvaret för vägen framåt. För den som ställde sig bakom förslaget innebar gårdagen en lättnad och för de som röstade emot innebar det chock, sorg och besvikelse. Tron handlar inte om åsikter och principer utan går djupare än så. Det är min tolkning efter samtal med de personer jag mötte igår efter församlingsmötet. I en mening kommer vi nu att lämna frågan bakom oss men bearbetningen av alla de känslor beslutet fört med sig måste vi ta på allvar och låta få utrymme och tid.

I detta veckobrev kan jag inte låta bli att nämna starten av det som kallas för ”Handla för andra” som gick av stapeln i lördags. Vi var några från församlingen som stod utanför ICA Nära Fiskebäck och delade ut inköpslistor under några timmar. Responsen var mycket god och på tisdag kör jag med fullastad bil till Saronkyrkan med första leveransen. Att få stå där och erbjuda alla som kom till affären en möjlighet till att hjälpa någon annan var fantastiskt. Det gav mersmak.

På söndag fortsätter vi predikoserien om församlingen som Guds sändning till världen. Då sätter vi fokus på kvalitet och kvantitet. Vad innebär dessa två begrepp när vi talar om Fiskebäcks missionsförsamling?

Läs gärna några verser från Apostlagärningarna som en förberedelse inför den gudstjänsten:

De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen. Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. Alla människor bävade: många under och tecken gjordes genom apostlarna. De troende fortsatte att samlas och hade allting gemensamt. De sålde allt vad de ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och ens behov. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem. (Apg 2:41-47)

Peter Baric

Hej!

Här kommer ett veckobrev för att ge dig lite information och inspiration. I söndags var det verkligen fest i kyrkan. Två unga män lät döpa sig och vi fick fira nattvard tillsammans. Gudstjänsten var även starten på en ny predikoserie där vi under 6 söndagar ska försöka komma på vad det innebär att vara en församling. När Fiskebäcks missionsförsamling bildades för över 100 år sedan fanns en tydlig identitet och en medvetenhet över vem man var och varför man fanns till. Predikoserien är ett försök att stärka och väcka en tydligare sådan medvetenhet. Missade du predikan kan du lyssna på nätet.

Nästa söndag är det församlingsmöte med beslut i vigselfrågan på agendan. Viktigt att så många som möjligt finns med på detta så att beslutet blir i enlighet med vad församlingen vill.

Igår när jag besökte en BAS-grupp fick jag signaler om att informationen om att Gustaf nu har inlett en 5 månader lång föräldraledighet inte har varit tydligt kommunicerad. Men alla ni som läser detta vet nu alltså detta. Det innebär att jag går in som vikarierande föreståndare i församlingen under denna tid. Kan också passa på att meddela att vi till sommaren kommer att anställa en sommarpastor för att täcka upp under semestertider. Vår sommarpastor heter Oskar Marklund och finns redan i församlingens arbete på frivillig bas. Han läser teologi med siktet inställt på att bli pastor inom Gemensam Framtid.

Till sist ett citat från en kyrkofader som levde på 200-talet som du kan fundera på under veckan:

”Du kan inte ha Gud som fader om du inte har kyrkan som din moder”

Med önskan om en välsignad vecka!

/Peter

PS. Det kom in två intressanta svar efter förra veckans uppmaning att svara på 5 enkla frågor, men vi skulle gärna vilja ha fler – även från dig.

Här kan du hitta frågorna igen:
http://www1.fiskeback.missionskyrkan.se/pub1/cat3/art1874/viewarticle.html

Klicka här eller på bilden med frågorna för att skicka ett mejl med svaren.

Tekniska problem och tidsbrist har fördröjt publiceringen av denna upplaga, vilket vi ber om ursäkt för.